Det här handlar ju inte alls om skrivande, utan om mig, så vill ni inte veta vem jag är så läs inte det här!
Men jag känner ett klämmande behov av att berätta! om alla fina saker jag har fått i present idag av familjemedlemmar! Har inte kunnat unna mig särskilt nu som fattig skrivarstudent, inga nya stövlar, inga nya kappor, väskor, trots att det gamla börjat flagna/tråda/lossna. Liksom prioriterat annat. Därför är jag alldeles snurrig av glädje över det här:
Den här mannen tog med mig ut på stan för shopping och fika, ytterst tålmodig
Fikade på Kronhusbodarna – gå dit! Så väldigt mysigt! Tydligen byggdes dessa hus på 1600-talet
Resultat! En ny kappa (H&M), en ny väska, ett nytt skärp (syns inte), en ny plånbok (syns inte heller) och stövlarna är från veckans spontana och plötsliga shoppingrunda
Le bag! från Mexx
Et le skärp från Indiska
Et le plånbok från Fossil, och mycket rödare än på bilden, med blommor på
Et le boots från Vagabond, samt ben i strumpor
Nu ligger han i badet, fullständigt slut, medan jag är pigg och hungrig 
där har vi skillnaden mellan män och kvinnor: shopping gör oss hungriga, särskilt chokladsugna, medan shopping föser män närmare döden.
Idag fyller jag 26 år, och som en ovanlighet är att både jag och K hemmavarande, styrande över våra egna ”arbeten”, därför kommer hela dagen att vara min 
han hade gjort frukost i morse när jag vaknade, ska spendera en dag på stan, shoppa och fika, och på kvällen blir det restaurangmiddag.
Han är underbar, min K. Skämmer bort mig till tusen!
Så, med andra ord, inget skrivande idag. Inget alls, faktiskt.
Aha! Så det var lösningen på mitt problem: shopping! Kära någon… jag har åsikter kring det här med konsumtion, men jag svajar någonstans på mitten. Kan inte bestämma mig för om det är av ondo, eller av godo, eller mitt emellan. I en perfekt värld skulle det inte finnas barnarbetare som sitter och syr oss västerlänningar kläder, i en perfekt värld vore varje plagg ekologiskt framställt, i en perfekt värld skulle alla farkoster gå på ett magiskt stoff som heter iii och utvinns av luften och i en perfekt värld skulle isen i norr frysa på och alla ha pengar. Jag tror man blir olycklig av att ha för lite pengar och aldrig kunna unna sig något, för att inte tala om att inte ha råd att bo någonstans, att köpa mat. Jag tror man blir olycklig av att ha mycket pengar, köpa allt man vill ha, för där mister sakerna sitt värde.Pengar är ett nödvändigt ont, för byteshandel avskaffades för längesen. Money is fluid. Och man kan ha mycket roligt för dem.
Jag tror det handlar om inombordlig balans. Ha en sund inställning. Fundera över varje köp, köp inte bara, och ångra dig sen, och tröstät en massa godis. Jag brukar tänka: behöver jag den här saken? Eller vill jag ha den? Eller är det en blandning? Är den ekologiskt framställd/inte gjord av en femårig flicka/återvinningsbar, och köper, eller köper inte, utifrån svaret.
Hur som helst, att strosa på stan i tidig timme, att se människor, att köpa nya stövlar (behöver, de gamla har i princip strasats sönder) och de sista julklapparna som blev perfekta! kändes underbart. Jag behövde shopping, hur underligt det än må låta, och nu är jag inspirerad igen.
Och i morgon fyller jag 26 år.
Det här är vad jag har fått i present:
En vit kofta med knappar och fickor (love!), en kudde med BOLLFIBER i, och ett par nya boots. Ni ser ju, så glad jag är.
Som titeln lyder, jag tömmer mobiltelefonen vilket i sig alltid är ett företag då den bara matchar datorn till utseendet, så det kommer lite smått och gott från allt möjligt de senaste månaderna.
