Än mer Kepler…

… från presens: är, ser, hör, blir återgivelser: var, såg, hörde.

Här är en återgivelse ur Joonas perspektiv: ”Joona klev över de skälvande, blåvita plastbanden som spärrade av området och fortsatte fram till Lillemor. Det HADE VARIT blåsigt och mörkt.”

Pluskvamperfekt! Mitt i dåtidens imperfekt! Varifrån kom det där?

Fattar ni?

Jag blir upprörd.

Jag anser att språket inte ska stå i vägen för en god handling, vare sig ett överarbetat språk som ett obearbetat. Givetvis kan man begå misstag, både som författare och som redaktör, men dessa exempel är så självklara. De borde inte finnas, alls existera, i en Bonnierspubliceradtext som blivit så grymt uppmärksammad.